fbpx

Tecknen på en pandemi har varit synliga under lång tid och ändå överraskade coronan hela världen. Inom många företag har krisen väckt ett behov av att förbereda sig för förändring och säkra sin egen och den gemensamma framtidssäkerheten. Men vad innebär det och hur går det till? Futuristen Sanna Ketonen-Oksi belyser frågan.

Vi har varit medvetna om den snabba och oundvikliga förändringen redan under en längre tid och megatrender såsom klimatförändringen och urbaniseringen utgör redan en del av den normala nyhetsrapporteringen. Coronan väckte emellertid upp oss till förändringens realitet: att vara medveten är inte i sig tillräckligt, vi måste också agera på ett sådant sätt att de ogynnsamma trenderna kan vändas för att framtiden ska bli den vi önskar.

Företagen har även de del i skapandet av vår framtid. Framsynthet har redan länge inom företagsvärlden utnyttjats i skapandet av framtidssäkra strategier som tål att synas i sömmarna och genererar resultat. Banbrytande företag reagerar inte enbart på förändringen, utan vet hur man tyder den, påverkar den och på basen av detta skapar sig en passande marknad. Det resulterar i euron och i en positiv förändring. Företagets storlek spelar ingen roll.

– Ju tydligare man ser och förstår förändringen i verksamhetsmiljön även utanför det egna företaget, desto lättare är det att förbereda sig för förändringen och uppnå ökad resiliens, dvs anpassa sig till och klara av framtida förändringar – gärna även blomstra, menar futuristen Sanna Ketonen-Oksi.

 

Ett framtidssäkert företag förstår helhetsbilden

Nyckeln till att skapa framtidsfärdighet är att ifrågasätta sitt eget tänkande. En bra start är att reflektera över sin egen radar: vilken typ av nyheter man följer, vilken typ av människor man följer, var du hämtar din information, vad du anser om saker och ting. Många företagsledare följer nog sin tid, men fokuserar enbart på förändringar, idéer och experter inom sitt eget område. I det fallet förstärks dina egna tankar kontinuerligt, men mycket viktigt förblir osett och oförstått.

Varje företag är oundvikligen en del av ett globalt sammanhang och gemensamma utmaningar. I framtiden kommer den kompetens som krävs av företagen även att relateras till att lösa dessa utmaningar. Om du inte är en del av lösningen är du en del av problemet. För företagen innebär det här en ödesfråga.

– Vi är alla kopplade till varandra och marknaden är knuten till ett globalt sammanhang. Förutom ekonomin måste också ekologiska, sociala och kulturella förändringar beaktas. Det här kräver en medveten utmaning och utvidgning av det egna tänkandet, eftersom det i många fall känns som något avlägset. Inom företagsvärlden tänker man fortfarande ofta på saker ur den egna branschens, affärsverksamhetens och substansens synvinkel. Man ignorerar lätt helhetsbilden, för vi tror att det inte gäller oss, åtminstone just nu, påpekar Ketonen-Oksi.

Ketonen-Oksi rekommenderar också att vi ökar vår egen förståelse för det förändrade förhållandet mellan teknik och människa, eftersom det snabbt håller på att bli en del av vårt dagliga liv. Det är viktigt att lära sig att använda enheter och data på ett mer människoorienterat sätt. På ett sådant sätt att de gynnar människor och hjälper oss att må bättre. Dessutom är förmågan att fungera i olika nätverk, ekosystem och på plattformar en kompetens som i framtiden kommer att vara avgörande.

– Coronakrisen har på ett mycket konkret sätt synliggjort att personer som förutom tur har tillräckligt med mod, ett nätverk och tvärvetenskapliga färdigheter och som därtill spenderar tid på att försöka förstå förändringen i sin verksamhetsmiljö på lång sikt klarar sig bäst.

 

Personalen är företagets framtidsresurs

De globala utmaningarna och tekniska förändringarna påverkar inte bara varandra, utan också arbetslivet. Företagen måste på ett nytt, fördomsfritt sätt tänka på vilken typ av strategisk kapacitet som behövs och hur värdeförändringen återspeglas i sättet att arbeta. Framtiden medför en hel del möjligheter, men också risker och konfrontationer. Man ska ändå inte vara rädd för dem, eftersom det just genom personalen är möjligt att ventilera föråldrade tankemodeller.

– Företagen är fortfarande mycket homogena i sin rekrytering, och man anställer ofta personal som förstärker ens egna idéer. Heterogeniteten skulle emellertid innebära ett välkommet men tryggt ifrågasättande och stärka företagets framtidsförmåga, påminner Sanna Ketonen-Oksi.

Enligt Ketonen-Oksi finns det ingen anledning att tänja på företagets värderingar, men att det i andra frågor vore lönt att utmana befintliga tankesätt.

– Det borde finnas förmåga och mod att rekrytera personer med en bakgrund som skiljer sig från ens egen. Och då avser jag inte bara olika utbildningsbakgrund, utan olika kulturell bakgrund och allmänt oliktänkande. Företagen har i dessa frågor en benägenhet att välja likasinnade, trots att det just i samband med rekryteringar ges möjlighet att betrakta saker ur olika perspektiv och stärka kompetensen inom företaget.

Inkluderingen av personalen i själva förändringen är även för övrigt i en väsentlig roll. Få företag utnyttjar personalens kompetens i så stor skala som vore möjligt. Den traditionella PESTE-analysen är ett exempel på en bra och lätt metod för att uppväcka personalens expertis och leta efter information ur olika perspektiv. Samtidigt har man möjligheten att utreda om vi närmar oss frågan via väletablerade tankebanor eller om det finns utrymme för att vidga perspektivet.

– Det är viktigt att till exempel involvera personalen i utarbetandet av strategin från allra första början. Ledningen förbereder ofta ärenden på sitt håll och informerar om dem vid ett personalmöte. Om förändringen ska omsättas i praktiken räcker det inte på långt när, utan det krävs ett systematiskt och långsiktigt samarbete och gruppstyrka, säger Ketonen-Oksi.

När en medarbetare ges möjligheten att förstå vilken typ av förmåga och kompetens som utifrån strategins perspektiv behövs, föds också ökad motivation för att utveckla sin egen kompetens.

– Framtidsförmåga innebär systematiska strukturer och processer, men likväl tankemönster och ledande av mänsklig kompetens. Man bör logiskt ha funderat över verksamheten både inom ett långt och kort tidsperspektiv.

 

Blicken ska lyftas från nuläget och följande kvartal

Det leder oss också till tidsperspektivet för framtidstänkandet: man måste förstå historien och nuet för att kunna förstå framtiden. Samtidigt måste vi bryta våra egna tankebanor, använda oss av det förflutna och lära av det. Vad borde göras för att få uppleva en idealisk framtid, hur kan vi undanröja de risker som finns, vilka åtgärder krävs för att uppnå den?

Den eftersträvade framtiden får inte vara ett låst mål, utan man bör ha förmågan att vara flexibel och förändra den önskade framtidsvisionen och därmed strategin närhelst kunskapen ökar och miljön förändras. Det viktigaste är att fästa blicken tillräckligt långt bort så man inte stirrar sig blind på nuläget och tar felaktiga beslut.
– Om ett företag inte har tillräckligt med framtidsperspektiv, kommer det bara att fokusera på att tjäna sin nästa slant. Detta kan skada affärsverksamheten på lång sikt, avslutar Ketonen-Oksi.

Den här artikeln publicerades som en del av det av Nylands förbund krisfinansierade Företagspool-projektet.