För åtta år sedan ville Googles forskargrupp få fram de avgörande faktorerna som kännetecknar ett framgångsrikt team. Antagandet var att det bestod av de bästa individerna och deras bakgrund: utbildning, karaktärsdrag eller längden på samarbetet.

Hemligheten med ett framgångsrikt team visade sig vara psykologisk säkerhet.

I ett psykologiskt säkert team känner sig teamets medlemmar fria och upplever att de kan vara innovativa och uttrycka sina känslor utan rädsla. Ett sådant team är det mest lönsamma för företaget.

 

En daglig vana – inte en engångsansträngning

I den av PALKO-projektet organiserade Psykologisk säkerhet – mjuka värden eller en ekonomisk konkurrensfördel? -föreläsningen fokuserades det på de beståndsdelar med vilken en psykologiskt säker arbetsplats skapas.

Begreppet är gammalt, och har diskuterats sedan 1970-talet, men lyftes nu fram med hjälp av Google. Det är heller inte frågan om raketvetenskap, utan en av små vardagliga faktorer bestående helhet.

– Psykologisk säkerhet är en daglig företeelse. Det är ett mycket effektivare sätt att förbättra välbefinnandet på arbetsplatsen än årligen organiserade friskvårdsdagar eller utvecklingsdiskussioner, vidhöll arbetspsykologen Sara Heikkinen, som höll föreläsningen.

Det enklaste och mest effektiva sättet att göra en företagskultur psykologiskt säkrare, är att börja med sig själv.

– Människan är lyhörd för vad andra gör, och anpassar sig lätt till andras beteende. Det bästa sättet att påverka andra är att själv agera förebild, betonade Heikkinen.

 

Respektfulla interaktioner

Hur skapar man då psykologisk säkerhet? Genom äkta möten och öppna, respektfulla interaktioner. Man ska kunna diskutera även svåra ämnen på ett konstruktivt sätt.

– I företag går saker och ting ibland fel. Om det inte finns psykologisk säkerhet försöker vi dölja misstag och vågar inte prata om dem. I värsta fall leder det till en ond cirkel som kan pågå i år, under vilka saker kan växa sig allt större i förhållande till utgångsläget, sade Heikkinen.

Kommunikationen måste fungera i vardagen, inte bara under möten eller utvecklingsdiskussioner.

– Enligt studier önskar sig flertalet personer i medelåldern återkoppling för sitt arbete en gång om året, ungdomar så ofta som tvåhundra gånger om året. Detta kräver dagliga diskussioner om hur arbetet löper.

Tillämpningen av 5:1-regeln är önskvärd i samband med återkopplingen; man borde få fem positiva omdömen för varje negativa. Att ge tack och vara rättvis bidrar också till psykologisk säkerhet.

– Om man vill att människor ska samarbeta, bör de också belönas som team, och inte enbart som individ. Intern konkurrens borde ersättas av sparring, förklarade Heikkinen.

Företagen bör komma ihåg att respektfull diskussion också omfattar sättet på vilket man överlag diskuterar människor.

– På många arbetsplatser talas det respektlöst om till exempel kunder, chefer och andra anställda. Det skapar inte psykologisk säkerhet, även om den gemensamma fienden är en enande faktor. Individen börjar undra över vad som sägs bakom den egna ryggen, förtydligar Heikkinen.

 

En gemensam mission skapar säkerhet

På en psykologiskt säker arbetsplats är den anställde medveten om sitt företags mål, betydelsen av sitt eget team och sin egen roll i företagets övergripande verksamhet.

Hen förstår också sina egna inflytelsemöjligheter.

Verksamheten bör ha gemensamma spelregler, som följs på ett rättvist sätt. – Gränser skapar säkerhet, för barn såväl som för vuxna, betonade Heikkinen.

Sist och slutligen handlar det om enkla saker, om att lyssna och om att bli hörd. Alla mår bra av att bli uppskattade och sedda som individer och sakkunniga.

 

Läs mer om PALKO-projektet här.