Jordmånens föroreningar utreds genom att studera markanvändningshistoriken och genom att utföra jordmånsundersökningar. I jordmånsundersökningarna grävs jord upp med hjälp av en grävmaskin eller också borras djupa hål, ur vilka miljöexperter som är specialiserade på provtagning tar prover. En del av proverna analyseras med fältmätinstrument och andra skickas till miljötekniklaboratoriet för analys. Proverna undersöks t.ex. för tungmetaller, petroleumkolväten eller polyaromatiska kolväten.
På basen av undersökningsresultaten bedöms målsättningarna för en framtida sanering av marken, för att eliminera hälsorisken för naturen och människorna. Borgå omnejds omställningsplaner godkänns och åtgärderna övervakas av NMT-centralen i Nyland.
Under 1900-talet har det funnits ett gammalt industriområde på Västra åstranden i Borgå. Inom LUCIA-projektets planeringsområde har bland annat funnits en lådfabrik, lagerbyggnader och ett timmerlagringsområde. Järnvägsspår löpte igenom området, för transport av råvaror som industrin på området behövde. Äldre Borgåbor kommer ihåg hur området från att ha utgjorts av Näse gårds åkrar förändrades till ett industriområde. Här byggdes även broar.
Landets sätt att hantera och lagra avfall var oansvarigt och kortsiktigt. I Borgå talar man om det tidigare “Hankkija-området” och det tidigare “minigolf-området”. Borgå stad har återuppbyggt Västra åstranden i över 15 år och nu kvarstår det sista området, som är svårast att gräva upp, precis vid åstranden.
Borgåborna och stadens besökare uppskattar att platsens historia är synlig i närområdet. Det som lönar sig att ta med sig från historien till nutiden är sådant som är bra, såsom materialeffektivitet, och göra det på ett modernt sätt genom att utveckla återvunna material. Statsförvaltningen har också utvecklat lagstiftningen, så att bland annat byggnadsavfall utan risk kan återvinnas.
Borgå har upprättat en vägkarta för cirkulär ekonomi, med det stora målet att utveckla utnyttjandet av överskottsmark. Planeringen genererar betydande besparingar, både vad gäller eurobelopp och koldioxidutsläpp.
VARAA AIKA