Huvudsyftet med utredningen var att bedöma förutsättningarna för drönartransporter från huvudstadsregionen till Borgå samt inom Borgå och preliminärt kartlägga placeringen av en logistikhubb för drönare.
I utredningen som Posintra beställt och Sweco producerat utreddes möjligheten till drönartransporter från huvudstadsregionen till Borgå och inom Borgå. Därtill utredde man placeringen av en möjlig logistikhubb för drönare och bedömde den tekniska mognaden och lämpligheten för logistikverksamhet hos de drönare som finns tillgängliga på marknaden. Utredningen genomfördes som en del av det ERUF-finansierade projektet Drönarlösningar ska sänka koldioxidutsläppen i södra Finland och finansierades av Nylands förbund.
– Liksom en hel del annan teknologi är drönarna på kommande och drönartekniken går starkt framåt. När tiden vad gäller lagstiftning och reglering är mogen kan utvecklingen ske snabbt, menar Fredrick von Schoultz, biträdande stadsdirektör i Borgå.
Enligt Borgås biträdande stadsdirektör hoppades man med hjälp av utredningen få en preliminär översikt över drönarnas möjligheter och vad användningen av dem skulle förutsätta av detaljplaneringen och stadsplaneringen.
– Drönare kommer säkert att spela en allt större roll inom logistiktjänster och i vårt samhälle i stort. Det ligger i vårt intresse att vi har tänkt på det och förberett oss.
Kungsporten bästa läget för en drönarhubb
Utredningen visade att långdistanstransporter med drönare från huvudstaden till Borgå inom den närmaste tiden inte är möjliga. Genomförandet av transporter förhindras bland annat av Borgås läge bakom Sköldvik och motorvägar, såsom Lahtisleden.
Den optimala lösningen skulle vara en logistikhubb för drönare som skulle vara belägen i Borgå, dit frakt från huvudstadsregionen skulle transporteras landvägen, och varifrån transporterna skulle fortsätta till konsumenterna med drönare. Den här typens så kallade last mile-transporter från hubben till kunden kunde ske redan inom en snar framtid.
Logistikhubben för drönare bör placeras invid goda transportförbindelser och bör gärna ha synergier med andra tjänster i området.
Bedömningen av hubbens utrymmesbehov gjordes på grundval av de nuvarande transportvolymerna av paket som transporteras till Borgå. Siffrorna erhölls från Traficoms postmarknadsundersökning för år 2019, som sattes i proportion till Borgås invånarantal. Antalet paket uppskattades till cirka 2 000 per dag.
Om paketen delades ut till kunderna inom 24 timmar skulle behovet av drönare uppgå till cirka 70 och hubben skulle till sin storlek vara cirka 500 m². Om paketen transporterades inom en timme skulle det behövas cirka 1 500 drönare och hubbens storlek skulle öka till cirka 10 000 m², vilket motsvarar storleken på Olympiastadion.
Eftersom antalet paket- och drönarleveranser i framtiden förväntas öka bör hubbens expansionsbehov beaktas redan från början vad gäller reservering av utrymmen och fysisk planering.
Man utredde sju potentiella lägen, av vilka den norra delen av Kungsporten bäst motsvarade utredningens krav. Von Schoultz betonar att detta inte innebär att en hubb redan nu planeras för Kungsporten.
– Det här var en övning för att ta reda på vilka förutsättningar och parametrar som styr vad som skulle utgöra ett bra läge för den här typen av hubbområde. Om Kungsporten skulle få sin planerade järnvägsstation skulle området stiga i värde och placeringen av en logistikhubb för drönare på området säkert vara motiverad.
Kiosker eller automater för de sista kilometrarnas drönartransporter
Enligt utredningen skulle den mest optimala lösningen vara att pakettransporter från huvudstadsregionen till Borgå skulle ske landvägen, och drönare i Borgå skulle transportera frakten från logistikhubben till de sista kilometrarnas hubbar.
– Frakt som transporteras från huvudstadsregionen kunde i framtiden transporteras inte enbart på vägar utan även på spår, förklarar Christina Sani, projektchef för projektet Drönarlösningar ska sänka koldioxidutsläppen i södra Finland.
Sista kilometrarnas hubbar kunde till exempel utgöras av kiosker eller automater, där slutanvändarna skulle hämta paketen eller beställa dem direkt till sin hemadress.
Vid bedömningen av de berörda kioskernas eller automaternas placering beaktades eventuella miljö- och bullerrisker och hur väl andra aktiviteter, såsom till exempel cykelbudverksamhet, kunde kopplas till dem.
– Rapporten gav oss precis det vi ville ha. Den ökade vår förståelse för drönarteknologi och de krav den ställer, säger Von Schoultz.
– Teknologin är för närvarande inte en flaskhals, utan det, att lagstiftningen och regleringen utgör en modell som gör det möjligt för oss att driva logistikinfrastruktur på ett säkert och tillförlitligt sätt. Vi följer nu med hur situationen utvecklas på nationell nivå och på EU-nivå.
Sammanfattning
Enligt en utredning utförd av Sweco är drönartransporter från huvudstadsregionen till Borgå inom en snar framtid ännu inte lönsamma. Den bästa lösningen skulle vara att transportera frakt landvägen till logistikhubben för drönare, varifrån drönare skulle fortsätta till de sista kilometrarnas hubbar.
Kungsporten skulle vara det optimala läget för en logistikhubb för drönare. De sista kilometrarnas hubbarna skulle vara belägna nära bosättningen och stadens centrum, och kunde till exempel utgöras av kiosker eller automater.
Eftersom projektet syftar till att identifiera utsläppssnåla alternativ fokuserade utredningen på att jämföra elektriska drönare. Det bästa alternativet för de slutliga transporterna skulle vara en drönare med fasta vingar, som orsakar minst utsläpp och bullerstörningar.
– Det finns idag ett stort antal initiativ och projekt i Finland, där man undersöker användningen av drönare både inom logistiken och som ett verktyg för att ta fram olika data. I och med den här utredningen befinner sig Borgå ett steg närmare framtiden, säger Sani.
Länk till Swecos rapport
Mer information om projektet:
Christina Sani
Projektchef
Projektet Drönarlösningar ska sänka koldioxidutsläppen i södra Finland
VARAA AIKA